Introduktion till effektiv altruism

effektivaltruism-joanna-kosinska-355782-unsplash.jpg
 
The scientific and industrial revolutions transformed both our understanding of the world and our ability to alter it. What we need is an ethical revolution to match - a revolution in how we think about doing good.
— WILLIAM MACASKILL
 

Många vill förbättra världen. Vi ser lidande, orättvisa och död och vill göra något åt det. Men att ta reda på vad vi kan göra för att förbättra världen, och dessutom faktiskt göra det, är svårt. Det är lätt att bli nedslagen av utmaningen.

Effektiv altruism är ett svar på denna utmaning. Effektiv altruism är dels ett forskningsfält som använder evidens och kritiskt tänkande för att ta reda på hur man kan hjälpa andra så mycket som möjligt och dels ett community bestående av personer som tar dessa frågor på allvar och använder sin tid och sina resurser för att arbeta på världens viktigaste problem.

Effektiv altruism innebär att ärligt och opartiskt försöka att ta reda på vad som är bäst för världen, och att sedan åta sig att göra vad som är bäst, oavsett vad det visar sig vara.
— William MacAskill
 

En fantastisk möjlighet att förbättra världen

Genom historien har det funnits många personer som har haft en enorm positiv påverkan på världen. Under Förintelsen räddade Irena Sendler sannolikt livet på 2 500 judiska barn genom att ge dem falska identitetshandlingar och smuggla dem ut ur Warsawas getto. Norman Borlaug sägs ha räddat hundra miljoner liv genom sin forskning om resistenta vetesorter som påskyndade den gröna revolutionen. Stanislav Petrov förhindrade ett möjligt kärnvapenkrig genom att behålla lugnet under enorm press och vara villig att gå emot en order. Dessa människor kan uppfattas som hjältar som var oerhört modiga, skickliga eller bara råkade vara på rätt plats vid rätt tidpunkt. Men faktum är att många av oss kan ha en enorm påverkan på världen om vi på ett klokt sätt väljer vad vi ska göra.

Föreställ dig att du ser ett barn i en brinnande byggnad. Du springer in bland flammorna och hjälper barnet i säkerhet. Detta skulle göra dig till en hjälte. Föreställ dig nu att detta hände dig vartannat år – du skulle rädda flera dussin liv under din livstid. Det låter som en märklig värld. Men det finns forskning som tyder på att detta, i en bemärkelse, är hur världen ser ut för de flesta av oss. Om du har en svensk medianinkomst och varje år donerar 10 procent av din lön till en väldigt effektiv välgörenhetsorganisation (såsom Against Malaria Foundation som distribuerar myggnät) kommer du troligtvis att rädda flera dussin liv under din livstid.

Faktum är att världen till och med är konstigare än så. Att donera pengar är inte det enda sättet att hjälpa: många människor har möjligheter att förbättra världen ännu mer än om de enbart skulle donera till välgörenhetsorganisationer som arbetar med att minska global fattigdom och dess effekter. Hur då? För det första kan många begåvade personer göra ännu större skillnad genom att arbeta direkt med viktiga problem än genom att donera pengar. För det andra finns det fler problem än global fattigdom och några av dessa problem kan, som vi ska återkomma till nedan, eventuellt visa sig vara ännu viktigare att arbeta med.

Den matematiska utmaningen att hitta det bästa sättet att göra gott kan utvidga hjärtat. Empati öppnar sinnet för lidande, och matematiken håller det öppet.
— Derek Thompson
 

Många försök att förbättra världen misslyckas, men de bästa är exceptionellt bra

I många situationer förstår vi att det är viktigt att basera våra beslut på evidens och kritiskt tänkande snarare än gissningar och magkänsla. När du köper en ny telefon läser du kanske kundrecensioner eller åtminstone tittar på priserna för att få en så bra deal som möjligt. Du skulle aldrig köpa en telefon som kostar 1000 gånger mer än en identiskt telefon. Vi är dock inte alltid lika noggranna när vi arbetar med globala problem.

Diagrammet nedan är från en essä av Oxford-forskaren Toby Ord. Det visar hur många hälsosamma levnadsår (mätt i så kallade funktionsjusterade levnadsår, förkortat DALY) som du kan rädda genom att donera 1000 dollar till en särskild åtgärd för att minska effekterna eller spridningen av HIV och AIDS. Varje stapel i diagrammet motsvarar en intervention.

COst effectiveness diagram.PNG

Den första interventionen – kirurgisk behandling – syns inte ens på skalan eftersom den har så liten effekt jämfört med övriga åtgärder. Och den bästa interventionen – utbildning av högriskgrupper – uppskattas vara 1400 gånger bättre än så. (Det är möjligt att dessa uppskattningar inte är helt korrekta, men det verkar troligt att det fortfarande är en stor skillnad mellan de olika åtgärderna)

Vi tror att skillnaderna i effektivitet mellan olika åtgärder är väldigt stor även inom andra problemområden, men där finns det inte lika tydlig data. Hur kommer det sig att vi tror det? Delvis för att de flesta åtgärder dessvärre inte verkar ha någon tydlig positiv effekt inom de områden där vi redan har data. Samtidigt verkar det också finnas alternativa åtgärder som kan åstadkomma en enormt stor skillnad.

Om man inte vet vilka experter eller vilken forskning man kan lita på kan det förstås vara väldigt svårt att ta reda på vilka åtgärder som gör störst skillnad. Att jämföra olika strategier för att förbättra världen kan också vara både känslomässigt och praktiskt svårt. Dessa jämförelser är dock avgörande för att vi ska kunna hjälpa andra så mycket som möjligt.

Det är viktigt att arbeta med rätt problem

Medier fokuserar ofta på negativa nyheter, men faktum är att världen på många sätt blir allt bättre. Antalet personer som lever under Världsbankens fattigdomsgräns har mer än halverats sedan 1990. Under kalla kriget rustade parterna med tusentals kärnvapen, men vi överlevde utan att ett enda kärnvapen användes. De senaste århundradena har vi kriminaliserat slaveri, kraftigt minskat kvinnoförtryck och  många länder gjort en hel del för att säkerställa rättigheter och ökad acceptans för HBTQ-personer.

Trots detta finns det många problem kvar att lösa. Runt 800 miljoner människor lever på mindre än 2 dollar om dagen. Klimatförändringar och vissa nya teknologier har potential att ha allvarliga negativa konsekvenser för miljardtals människor i framtiden. Flera miljarder djur, vars välmående kan vara av stor betydelse, lever korta och ofta plågsamma liv i djurfabriker. Det finns så många problem som behöver lösas att vi måste tänka noggrant kring vilka vi bör prioritera.

Valet av problem att fokusera på är en stor faktor i hur stor skillnad du kan göra. Om du väljer ett problem vars lösning inte kommer att hjälpa så många människor, eller där det inte finns några lösningar alls, kommer du att avsevärt begränsa hur stor effekt du kan ha. Om du däremot väljer ett problem där det finns beprövade lösningar kan du få ha en enorm inverkan på världen. Det har exempelvis visat sig att vissa metoder för att minska djurs lidande verkar vara otroligt effektiva. Genom att agera strategiskt har en liten grupp människor med begränsad budget bidragit till att förbättra levnadsförhållandena för hundratals miljoner kycklingar i amerikanska kycklingfabriker.

Många människor är motiverade att förbättra världen men har redan på förhand bestämt sig för vilket problem de vill jobba med. Det finns många skäl till att man skulle göra på det viset, man kanske har personlig erfarenhet av problemet eller vänner som är engagerade inom området. Men om vi väljer ett problem som bara råkar vara iögonfallande kanske vi bortser från vår tids allra viktigaste problem. Eftersom majoriteten av alla åtgärder för att förbättra världen verkar ha liten inverkan är risken stor att vi fokuserar på något som inte är särskilt effektivt om vi inte väljer noggrant.

Ett annat skäl att välja problemområde med omsorg är att problem som är iögonfallande för oss förmodligen också är iögonfallande för personer som är lika oss, exempelvis för att dessa problem ofta diskuteras eller för att många är intresserade av dem. Det är därför troligt att det redan finns många andra som arbetar med dessa problem. Det kan leda till att de bästa lösningarna på problemet redan har prövats och att ytterligare arbete inom området därför gör liten skillnad.

Vi kan göra mer gott om vi noga överväger vilka problem vi ska arbeta med snarare än att välja det första som drar till sig vår uppmärksamhet. Genom att vara öppna för att arbeta med olika problem kan vi välja att arbeta på de problem där vi kan göra störst skillnad.

 

Det finns en växande rörelse som kallas effektiv altruism. Den är viktig eftersom den kombinerar både hjärtat och huvudet.
— Peter Singer
 

Lovande problemområden

Hur kan vi göra för att ta reda på vilka problem vi ska fokusera på? Forskare har utvecklat följande ramverk för att besvara denna fråga. Effekten av ytterligare arbete för att lösa ett problem beror på i vilken grad problemen är:

  1. Stort (det har en stor påverkan på många)

  2. Lösbart (ytterligare resurser göra mycket för att lösa problemet)

  3. Försummat (få andra arbetar med att försöka lösa problemet)

Utifrån detta ramverk finns det flera problem där ytterligare arbete förmodligen skulle kunna göra stor positiv skillnad. Dessa problemområden är inte huggna i sten. De är helt enkelt våra bästa gissningar kring var det går att göra störst positiv skillnad för världen, givet vad vi vet för tillfället. Allteftersom det tillkommer forskning och evidens som talar för att det går ha ännu större påverkan inom andra problemområden bör vi rikta våra insatser mot dem istället.

Nedan beskriver vi tre problemområden som är särskilt lovande. Vi börjar med det mer intuitiva problemområdet global fattigdom, för att sedan beskriva arbete för att förbättra djurs välbefinnande. Slutligen beskriver vi det mindre intuitiva, men möjligen mer effektiva, arbetet för att förbättra mänsklighetens långsiktiga framtid.

Bekämpa extrem fattigdom

Sjukdomar som är associerade med extrem fattigdom, såsom malaria och parasitmaskar, dödar miljontals människor varje år. Undernäring i låginkomstländer kan också leda till kognitiv försämring och fosterskador.

Mycket av detta lidande kan förhindras relativt enkelt. Det kostar 2.50 dollar (mindre än 25 kronor) att distribuera myggnät i områden där personer riskerar att smittas av malaria. Enligt den oberoende välgörenhetsutvärderaren GiveWell kan sådana nät kraftigt minska antalet personer som drabbas av malaria. Att på detta sätt förbättra hälsa minskar inte bara död och lidande utan förbättrar även människors möjligheter att utbilda sig och arbeta. Detta möjliggör högre inkomst och fler möjligheter senare i livet. En annan relativt kostnadseffektiv strategi för att hjälpa människor i extrem fattigdom är att överföra pengar till fattiga hushåll i låginkomstländer.

Djurs lidande

Varje år föds det upp flera miljarder djur under inhumana förhållanden i djurfabriker. De flesta av dessa djur får sina liv avslutade i förtid när de slaktas för att ätas. Effektiva altruister som arbetar med att förbättra djurs välbefinnande menar att det är relativt billigt att minska efterfrågan på kött från djurfabriker eller att vidta lagstiftningsändringar som förbättrar djurens välbefinnande. Eftersom antalet djur som föds upp under industriella förhållanden är väldigt stort kan framsteg på detta område avvärja väldigt mycket lidande.

Förbättra den långsiktiga framtiden

De allra flesta bryr sig inte bara om den här generationen utan också om att bevara jorden för kommande generationer. Antalet potentiella personer som kan existera i framtiden är många gånger större än antalet människor som lever idag. Detta innebär att det kan vara extremt viktigt att se till att livet på jorden fortsätter och att människor i framtiden har positiva liv. Detta kan förstås verka kontraintuitivt: vi tänker inte särskilt ofta på våra barnbarns barns liv, än mindre på deras barnbarns barn. Men av samma skäl som att vi inte bör negligera situationen för personer som lever i extrem fattigdom bara för att de bor i ett främmande land, bör vi inte heller negligera framtida generationer bara för att de inte är födda än.

Tyvärr finns det många risker som kan innebära att möjligheten till en blomstrande långsiktig framtid går förlorad. Klimatförändringar och kärnvapenkrig är kända hot mot mänsklighetens överlevnad. Många forskare tror dessutom att risker från nya teknologier, såsom avancerad artificiell intelligens och syntetiska patogener, kan vara ännu mer oroande. Det är förstås svårt att veta exakt hur dessa teknologier kommer att utvecklas eller vilken effekt de kommer att ha, men det verkar som att de har potential att radikalt förändra levnadsvillkoren de närmaste århundradena. Eftersom majoriteten av alla människor som någon gång kommer att existera kan komma att leva i framtiden verkar det troligt att arbete för att minska dessa risker kan vara ännu mer angeläget än de två tidigare problemområdena.

Trots detta är existentiella risker från ny teknologi ett överraskande försummat problem – det finns exempelvis färre än hundra personer i världen som arbetar med att minska sådana risker från AI. Svenska hushåll spenderar i genomsnitt ungefär 3 procent av sina utgifter på försäkringar. Om vi spenderade en jämförbar andel av våra globala resurser på att hantera globala katastrofrisker skulle miljontals människor arbeta med dessa problem med en budget på flera biljoner dollar per år. I själva verket spenderar vi bara en liten del av det beloppet, trots att sådana risker kan bli betydande under de kommande årtiondena. Om vi värdesätter skydd mot osannolika men fruktansvärda händelser, vilket ju våra investeringar i försäkringar tyder på, bör vi också värdera skydd mot fruktansvärda händelser som kan drabba hela mänskligheten. Av denna anledning vore det klokt om mänskligheten spenderade mer tid och pengar för att minska risken för existentiella katastrofer. Se mer information här.

Andra problemområden

Många inom effektiv altruism-rörelsen fokuserar på något av de tre problemområdena ovan, men det finns många andra lovande problem där ytterligare arbete kan leda till stora förbättringar. Dessa inkluderar arbete för att

  • förbättra av den vetenskapliga processen, exempelvis genom större transparens och bättre replikering av forskningsresultat

  • bedriva forskning om mental hälsa (särskilt depression och ångest) och förbättra tillgången till behandling av mental ohälsa i låginkomstländer

  • bedriva tobakskontroll

  • förebygga trafikolyckor i låg- och medelinkomstländer

  • reformera USA:s straffrättsliga system

  • reformera internationell migrations- och handelspolitik

Det är troligt att vi har förbisett några väldigt viktiga problem där det går att göra stor skillnad. Det innebär att ett sätt att göra stor skillnad kan vara att hitta problem där det finns stora möjligheter att göra gott, men som många andra hittills har missat. Forskning kring globala prioriteringar är därför ett annat viktigt område där det förmodligen gå att göra värdefulla framsteg.