Hur kan vi använda våra resurser för att göra så mycket gott som möjligt? Effektiv altruism handlar om att ta hjälp av förnuft och forskning för att närma sig ett svar på den frågan och sedan agera. Det är en uppsättning idéer, ett forskningsfält och en växande global rörelse av organisationer och individer fokuserade på att maximera sin nytta.
Visste du att en svensk medianinkomst på 31 700 kr innebär att du tillhör världens rikaste fem procent? Samtidigt lever över 700 miljoner människor i extrem fattigdom – på mindre än 1,9 dollar om dagen – och varje år dör tio miljoner personer av sjukdomar som är billiga att behandla och förebygga. Den relativa rikedom som kommer av att ha fötts i ett rikt land innebär att många kan göra stor skillnad genom att donera en del av sin inkomst till effektiva välgörenhetsorganisationer.
GiveWell utvärderar effekten av insatser inom global hälsa. De bedömer att det går att rädda ett liv för 3 000 - 5 000 dollar. Det innebär att du, genom att skänka bort tio procent av en svensk medianlön under ditt arbetsliv, kan rädda ungefär 20-40 liv. Om du skulle hjälpa lika många genom att springa in i brinnande byggnader skulle du förmodligen känna dig som en hjälte. Som världen ser ut idag kan du ha samma effekt genom ett helt vanligt jobb. Om du använder din karriär till att arbeta direkt på viktiga problem kan du göra ännu större skillnad.
Föreställ dig att en person kommer fram till dig på gatan och ber dig investera 500 kr i hens företag. Få av oss skulle säga ja på rak arm. Först skulle vi be om mer information om bolagets verksamhet, anställda och framtidsutsikter. Förmodligen skulle vi också vilja fundera på saken i lugn och ro och jämföra möjligheten med andra potentiella placeringar.
Detta känns självklart för vår privatekonomi, men när det kommer till att göra gott utvärderar vi sällan lika noggrant vilken “avkastning” vi kan förvänta oss för de resurser vi “investerar” i världsförbättring. Värvare på stan kan få oss att känna stor empati för de ändamål de representerar och försäkra oss om att endast en liten del av verksamhetens kostnader går till administration. Men vad man sällan talar om är det vi borde fråga oss först: vilken världsförbättring kan ni åstadkomma för mina pengar? Är den bättre än andra möjliga alternativ?
Vi är övertygade om att välgörenhetsorganisationer, privatpersoner och andra aktörer som arbetar för en bättre värld har goda avsikter. Men goda intentioner garanterar inte goda resultat. Om vi inte är noggranna med hur vi använder våra resurser löper vi större risk att lägga dem på åtgärder som låter bra men som har en liten, ingen eller i värsta fall negativ effekt.
Det här är viktigt, för tyvärr finns det många försök att göra världen bättre som inte fungerar. Ett exempel på det är TV-programmet och samhällsinsatsen Scared Straight som syftade till att minska ungdomsbrottsligheten i USA. Det gick ut på att ungdomar som begått lindrigare brott fick besöka fängelser och träffa dömda brottslingar. Tanken var att de skulle bli avskräckta av vilken framtid som väntade om de inte förändrade sitt beteende. Haken är bara att initiativet tycks ha gjort ungdomarna mer benägna att bryta mot lagen. Varje dollar som lades på Scared Straight uppskattas ha orsakat samhällskostnader på mer än 200 dollar.
Eftersom våra resurser är begränsade behöver vi prioritera, och om vi fattar välgrundade beslut om vart vi riktar dem har vi större möjligheter att välja de insatser som får störst effekt. En essä från Oxford-forskaren Toby Ord illustrerar varför detta är viktigt. Diagrammet nedan visar effekten av att lägga 1 000 dollar på fem olika HIV/AIDS-insatser. Effekterna är uppmätta i DALYs (disability-adjusted life years), ett hälsomått framtaget av WHO.
Kirurgisk behandling har så liten effekt jämfört med övriga insatser att den inte ens syns i diagrammet. Utbildning av högriskgrupper uppskattas vara hela 1 400 gånger effektivare. Det är såklart svårt att göra sådana här analyser och siffrorna stämmer förmodligen inte exakt. Men det rör sig fortfarande om skillnader i storleksordningar och illustrerar en viktig poäng: vissa insatser ger oss betydligt mer världsförbättring per krona än andra. I extrema fall som det här innebär det att du gör lika stor skillnad genom att skänka en dollar till den effektivaste insatsen, som 1 400 dollar till den minst effektiva.
Det finns många sätt att göra gott, men vissa är effektivare än andra. Du kommer inte att kunna rädda liv genom att använda din tid och dina pengar hur som helst. Men du kan göra stor skillnad om du väljer de insatser som har störst effekt.
Världen blir på många sätt bättre, men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Runt 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom. Det pågår klimatförändringar, epidemier och djurplågeri. Många som vill göra gott väljer problem baserat på magkänsla eller personlig erfarenhet. Det är förståeligt. Vi är många vars vilja att förbättra världen blossade upp när vi först kom i kontakt med orättvisor och lidande. Kanske var det en familjemedlem som drabbades av sjukdom, en vän som utsattes för diskriminering eller bilder i media som väckte engagemanget. Men även om vi kände starkt för en fråga inledningsvis lönar det sig ofta att tänka ett varv till när man ska omsätta drivkraften i handling. Din impact kan bli hela hundra gånger större om du gör ett strategiskt val av problem.
Så, hur väljer man problem när så många känns viktiga? Forskare inom effektiv altruism har tagit har tagit fram ett ramverk för att hjälpa oss utvärdera den frågan. Vi bör enligt detta titta på följande tre kriterier:
1. Stort i skala
Vissa problem drabbar ett tiotal personer, andra kan drabba miljarder. Ju större problem, desto mer gott kan vi göra genom att lösa det. Innan du väljer ett problem bör du därför fråga dig hur många som skulle få det bättre om det gjordes framsteg inom fältet. Pratar vi om tio individer? Tusen? En miljon? Att lösa tio procent av ett stort problem är bättre än att lösa tio procent av ett litet.
2. Förbisett av andra
Ju mer resurser och ansträngning som redan läggs på att lösa ett problem, desto svårare är det för dig att tillföra något inom det området. Det här beror på det som inom ekonomin benämns avtagande marginalavkastning. Om du plockar äpplen från ett träd börjar du med de som hänger längst ned och är lättast att nå. När de är borta krävs större ansträngning för att samla ihop motsvarande mängd igen. Därav det engelska uttrycket “low-hanging fruit”. Man kan se liknande mekanismer när det kommer till världsförbättring. Ju mer arbete andra lägger ner, desto svårare är det att bidra med något nytt. Om ett problem är förbisett förväntas marginalavkastningen av ytterligare resurser vara större.
3. Lösbart
Att ett problem är både stort i skala och förbisett betyder inte nödvändigtvis att du borde arbeta på det. Du behöver också fundera på om det finns lovande lösningar du kan rikta dina ansträngningar mot. Det är ingen idé att lägga resurser på insatser som inte fungerar. Vi bedömer lösbarhet genom frågan “Hur stor andel av problemet förväntar vi oss att lösa om vi fördubblar våra ansträngningar?”. Ju större del vi kan åtgärda med ytterligare resurser, desto mer lösbart. Det här betyder inte att du bara ska välja “lätta” problem där det redan finns beprövade insatser. Det kan vara värt att ta sig an svåra utmaningar om de är förbisedda och väldigt stora i skala. Men om du väljer mellan två problem som är ungefär lika stora och förbisedda förväntas du göra störst skillnad på marginalen genom att välja det som erbjuder bäst möjligheter att göra framsteg.
Med hjälp av ramverket har man inom effektiv altruism identifierat problemområden som verkar särskilt lovande att fokusera på. Det rör sig bland annat om att minska existentiella risker från artificiell intelligens, biologiska katastrofer och extrema klimatförändringar. Många effektiva altruister arbetar även med hälsa och extrem fattigdom i låginkomstländer och att minska lidandet för djur inom den industriella matproduktionen.
I en perfekt värld skulle fler personer arbeta inom alla viktiga områden. Men som individer har vi begränsat med tid, energi och pengar och behöver ta ställning till var de kan göra mest nytta. Det här ska alltså inte läsas som att alla världens resurser borde allokeras till de nämnda problemen. Frågan är var du som individ, givet hur resurser fördelas idag, kan göra störst skillnad på marginalen.
Läs mer om vilka problem som prioriteras inom EA →
De ovan nämnda problemen prioriteras baserat på den kunskap vi har för tillfället, men vi är redo att ändra oss om det framkommer evidens och argument som talar för att det går att ha ännu större påverkan inom andra områden. Vi har inte på förhand bestämt vilka problem och lösningar vi ska fokusera på, utan låter det vara en öppen fråga som vägleds av forskning, rationalitet och kritiskt tänkande.
Den här introduktionen ger ett smakprov på några av huvudidéerna inom effektiv altruism, men är bara början. Det pågående intellektuella projektet är en central del av EA och tio års arbete av framstående forskare har resulterat i ett stort material för den som är intresserad. Här har vi samlat poddar, böcker, videor, artiklar och länkar, både intro-resurser och forskningsartiklar för den som vill djupdyka. Tre sätt att omsätta idéerna i handling är genom donationer, karriärval eller volontärarbete.
